En av utmaningarna som vi står inför är den ökade försörjningsbördan som en allt mer åldrande befolkningen medför. I dag bör varje enskild arbetsför invånare betala för ca 50 procent utöver sig själv för att kommunernas drift och service ska gå runt. I framtiden förväntas det stiga till uppemot 80 procent, vilket innebär att varje yrkesverksam person nästan ska sörja för en person till. Nettodriftskostnaderna per invånare har ökat med i genomsnitt 44 procent reellt under 1998-2008 medan kommunernas skatter under samma period ökade med 7 procent. Därtill har skuldsättningen ökat med i genomsnitt 122 % per invånare (reellt). På grund av de områden som kommunsektorn ansvarar för beräknas kommunernas tillväxt att öka med omkring 35 procent.

En annan utmaning är att pensionsavgångarna från arbetsmarknaden ökar samtidigt som vårdbehovet beräknas öka. Detta gör det svårt att rekrytera behörig arbetskraft och kommunerna kommer att behöva vara attraktiva arbetsgivare för att kunna locka till sig det kompetensbehov som uppstår till följd av pensionsavgångarna.

Medborgarnas efterfrågan, högre krav och växande behov av välfärdstjänster kommer tillsammans att vara högre än vad som kan finansieras med ett oförändrat skatte- och avgiftsuttag. Det är inte troligt att skatterna kan höjas så mycket som krävs utan att det får allvarliga effekter på samhällsekonomin. Det är därför väsentligt att föra en diskussion om omfattningen av och innehållet i kommunernas verksamheter samt om hur den gemensamma välfärden ska finansieras. Det saknas dock kunskap om vad befolkningen anser och kommunförbundet kommer därför i samarbete med ÅSUB att göra en brukarundersökning bland 2000 åländska invånare. Den övergripande frågeställningen handlar om vad medborgarna anser är viktigast när resurserna är begränsade.